fruhillbom.blogg.se

Jag trodde att Linus lärde sig efter Lördagens middagsfadäs. Men icke. Samma visa igår igen. Schemat sprack direkt. Så att säga.

 

Men vi valde återigen att inte göra någon affär av det. Han satt vid datorn när vi åt och vi sa att han var välkommen. Men han ville inte. Så hans tallrik med mat fick stå kvar. Allt annat dukades bort.

 

Jocke gick ner och la Hugo, jag la mig bredvid Saga. Han sitter kvar i soffan.

 

Efter ett tag hör vi hur det skramlar i köket. Han hämtar sin tallrik. Slukar maten. Jag kikar in och frågar om det går bra, och om han vill ha mer. Det ville han. Så en stor portion mat till, klämmer han i sig. Sen kvittrar han in som en liten fågel och borstar tänder, och kryper till sängs...

 

Märkligt. På nåt sätt måste det ut, liksom.

 

Jag förklarade att om han avviker från schemat, så kan ju vi också göra det. Det finns inget som säger att han ska få leka med plattan en stund innan sovning - som det står i schemat - om han inte heller följer schemat. Igår fick han plattan. På det villkoret att han lovade mig att äta middag med oss, vid matbordet, idag.

 

Vi får se. Jag säger ingenting.

 

Däremot säger jag att han har klarat av sin första skoldag idag. Med bravur! En stoltare unge - och morsa - får man fan leta efter idag! Han var så stor, fin, duktig, perfekt, a-lagig, bäst... Allt! När jag hämtade honom idag. Han bubblade! Av lycka och stolthet, tror jag. Han har klarat första dagen. Och han gjorde det bra! Han kramade om Marie, och då blev hans mamma ytterst pinig. Hon började nämligen gråta på skolgården...

 

Men jag bjur på den.